Trygghet föder mod.

Ungefär så sa Jonas Bergqvist, den gamla hockeyhjälten. En sanning om mod som inte bara gäller i lagsporter som ishockey.

modRåkade av en slump hamna i ett program där Gunde Svan gräver lite djupare bakom historiska ögonblick i sportens värld. Och som den hockeynörd jag är – är finalmatchen mellan Tre Kronor och Canada i Lillehammers OS bland det häftigaste sportminne jag har.

Inte bara för att Peter Forsberg gjorde en klassisk straff och Tommy Salo en benparad som moderna målvakter idag skulle få en utskällning för, utan för hela lagets förmåga att resa sig, komma igen ur underläge gång efter gång mot en på papperet överlägsen motståndare.

Så självklart tittade jag på programmet, där Curre, Jonas, Challe, Salo, Loob, Tomas, Magnus och Näslund gav en inblick bakom kulisserna, hur laget fungerade och vad de själva trodde låg bakom framgången.

Curre Lundmarks ledarskapsidé med tydliga värderingar, tydliga roller och en medveten strategi för att överföra lagets kultur till alla och skapa trygghet och tillit, går rakt igenom rutan. När de ledande och mest erfarna spelarna i laget berättade att de med viss förvåning upptäckte (normalt sett funkar det inte så), att Curre bestämt vilka platser spelarna skulle ha i omklädningsrummet, med baktanken att matcha personligheter och erfarenhet (erfaren med rookie, hetlevrad med lugn, nervös med trygg osv) – så tänkte jag att stora framgångar kräver fokus på de små detaljerna.

Nu ska jag inte fastna i detaljer om själva matchen, du kanske inte alls delar mitt hockeyintresse, men sannolikt har du trots det sett Peter Forsbergs osannolika och legendariska straff, om inte annat som ett frimärke. Lite orättvist mot Salo vars räddning borde skattas ännu högre enligt mig…

Men hur i hela friden vågade en finnig rookie lägga en ”sudden death” straff, när de rutinerade rävarna valde att inte möta Curres blick? Naturligtvis finns förklaringen i Peters talang och mentalitet, men jag tycker Jonas Bergqvist kommentar är klockren. Nu minns jag inte den exakta formuleringen men han så ungefär så här:

”Peter må vara den bästa hockeyspelare som funnits, men utan tryggheten i laget kanske det inte gått lika bra. Ur tryggheten föds modet”.

Trygghet, tillit och glädje gick som en röd tråd genom hela programmets intervjuer med legenderna. Skrattade högt när Tomas Jonsson på brett dalmål berättade att han inför andra straffrundan bröt av klubban och la in en snus för att visa Curre att han inte ville lägga ytterligare en straff. Det kräver ju en annan sorts mod tänker jag – modet att visa sin äkta känsla och tryggheten att kunna göra det utan att ledaren och laget ser på personen som en svikare…

Ur tryggheten föds modet. Kort, koncist och sant i alla grupper.

Ha en fin helg!
/Ludde

Taggar:

Kommentera