Visioner och fantasier.

Alla dessa visioner. Mycket fokus har lagts under senare år på att bedriva visionsarbete i företagsledningar. Men är det relevant i en värld som rör sig allt snabbare?

visionerLäste en artikel för ett tag sedan som innehöll formuleringen ”Visioner är bara ett annat ord för fantasier”. Ska helt ärligt medge att jag inte kommer ihåg så mycket av innehållet, men just formuleringen satte sig tydligen. Kanske beror det på att mina erfarenheter av att jobba med varumärkesutveckling gjorde sig påminda, kanske för att formuleringen är provocerande.

Men trots att jag svär i min egen kyrka så kan jag faktiskt hålla med i vissa avseenden, men samtidigt också hävda att en tydlig och ENKEL vision är viktigare än någonsin.

Utifrån min erfarenhet av att både delta i och leda processer som ska leda fram till en ny varumärkesplattform där begrepp som vision, mission, brand positioning statement, unika kärnvärden ska gnuggas fram tillsammans med företagsledningen – så får jag nog hålla med om att det finns en påtaglig fara att slutprodukten i det som internt ofta kallas för ”visionsarbete” landar i ett vackert utanverk toppat med en vision som snarare tillfredställer interna fantasier än verkliga behov.

Nu ska jag inte fördjupa mig i varumärkesteorier, och jag menar heller inte att visionsarbete är oviktigt (om det görs rätt) – men samtidigt tänker jag att verkligheten idag ser väldigt mycket annorlunda ut än vad den gjorde bara för några år sedan och i den oförutsägbara och snabbt föränderliga vardagen undrar jag ibland om vikten av att vara ”visionär och strategisk” överskattas…

En megatrend som vi lever i just nu är det som kallas exponentiell utveckling. Det betyder i princip att utvecklingen inte längre är linjär och relativt förutsägbar, utan snarare beskrivs i en snabbt uppåtgående kurva. Eftersom det är en megatrend så påverkas vi genomgripande – affärsvillkor, privatliv, kultur, politik, hela samhället – och tydligaste exemplet är den digitala utvecklingen.

Du kanske redan har sett begreppet ”exponentiellt ledarskap” i vår branschpress? En konsekvens ska bland annat vara att en ledare måste vara tvåhänt och kunna vara både strategisk och operativ.

Kanske förskjuts nu fokus från att lägga stora resurser på att skapa nya visioner som ska beskriva ett önskat drömläge i en oviss framtid, till att svara på kärnfrågan; varför finns vi till?

Det är i min värld en fråga som sällan (läs aldrig) behöver ställas igen, när väl svaret finns där, oavsett trender. Vårt syfte, vår passion.

De operativa frågorna – där en linje och mellanchefs förmåga att trolla med knäna i vardagen sannolikt prövas betydligt hårdare än hens förmåga att vara ”visionär” – är måhända inte lika attraktiva som att driva strategiska projekt, men utan att ha örat mot marken och närheten till kunden i fokus här och nu, så är vi rökta ändå.

Så ja – jag kan hålla med om att de resurser som läggs på att definiera en ny magisk vision med jämna mellanrum absolut riskerar att bli fantasier, inte bara av skälet att fallgroparna är många i själva processen, utan också att framtidsperspektivet förändrats. Framtidens förändringar kommer numera springande rätt in i ansiktet.

Men nej – jag menar också att en tydlig och enkelt formulerad vision, är viktigare än någonsin. Utan att ha ett tydligt svar på vårt syfte, det som driver oss med passion och i gott sällskap av våra ”kunder” här och nu, varje dag, i varje möte – så kommer alla post-it lappar med förslag på fina visionära formuleringar vara det enda som finns kvar i tomrummet efter det som var vi.

Ha en skön helg!
/Ludde

PS. vill du veta min favoritvision? ”We Shall Make People Happy” (Walt Disney).

 

Taggar: ,

Kommentera