Är Kulturflätare ditt nya jobb?

Nytt år och med det nyord som Kulturflätare och Oldfluencer. Spännande jobb för en utmanande framtid.

Så ska man lära sig att skriva ett nytt årtal igen. Känns som jag precis vant mig vid 2018 ty tiden springer ju så fasligt fort nuförtiden. Jag hoppas att avslutningen på förra året blev precis som du önskade och att vi alla får en kanonstart!

I skrivande stund har jag precis varit ute och förundrats över hur allt kan förändras på bara några timmar. Alfrida drog in och tog med sig ett gäng träd i skogen runt huset, sjön som inte är särskilt stor betedde sig som Berings hav och gjorde kaffeved av grannens båt och nånstans ute i plurret kan fiskarna njuta av ett möblemang som fick luft under sitsarna.

Idag är samma plats kav lugn. Natten var vindstilla på det där tysta sättet som bara sker efter en storm och hela sjön la sig till ro under ett istäcke. Snabba kast…

Precis som livet ter sig för människan, i organisationer, företag och samhälle. Förändringar kommer fort och vår anpassningsförmåga utmanas, och genom historien är det just vår förmåga att anpassa oss – både som individer men framförallt genom samarbete i grupp – som tagit oss framåt i vår utveckling.

Jag tänker att motorn som driver människan framåt som grupp är kultur. Nu är ju kultur ett brett begrepp (och det går att dissekera på många sätt), men jag tänker att ur ett relationsperspektiv, där människor ska samverka mot ett gemensamt mål – så är kulturen limmet som håller oss samman, eller driver oss isär.

Att odla en kultur inom en organisation är ett ständigt pågående arbete där alla har ett individuellt ansvar. Normer, attityder, värderingar, öppenhet, tillit, värme, kärlek, samhörighet, respekt, viljan att göra varandra bättre och vilket annat fint ord du väljer, kommer inte gratis – det ska levas och upplevas i våra relationer varje dag.

Det kan vara utmanande nog i gårdagens mer rigida organisationsformer. Men i en fragmentarisk, snabbrörlig och lösare sammanhållen morgondag blir utmaningen ännu större. Hur lever och utvecklar vi en gemensam kultur med ”distansaren”? Med giggaren? I projektstyrda verksamheter? I chefslösa organisationer? Mellan verksamheter som ska samverka trots olikheter på en global marknad?

Om jag förstod innebörden av nyordet ”kulturflätare” så är det att jobba med den typen av frågor som ingår i arbetsbeskrivningen. Nu finns ju titlar som CCO redan i en del organisationer – men jag tänker ändå att kulturflätare blir något annat. Att leva efter ett gemensamt kulturellt regelverk INOM en organisation sätter vissa ramar och ger lite andra förutsättningar – det finns en tydlig struktur, det finns naturliga lägereldar att samlas kring etc – och i sista änden är det svart eller vitt, dvs om du inte vill leva enligt organisationens kulturhandbok så får du helt enkelt sluta ditt jobb.

Men framtidens samarbetsformer kommer inte ha samma ramar. Perspektivet att fläta samman olika kulturer känns riktigt spännande om du frågar mig.  Att få oss att fungera tillsammans inte bara trots, utan tack vare våra olikheter.

Nyordet ”Oldfluencer” sparar jag till nästa gång. Men du kan säkert redan gissa dig till att jag gillar det, gammal som man är.

Önskar dig en fin Trettonhelg!
/Ludde

Kommentera