Om tanke och omtanke

Vill bara börja med att slå fast att ordet omtanke, är ett av de finaste jag vet. Om det sedan skulle visa sig vara något jag möter hos dig, så är du min vän.

omtankeMen när man klurar lite kring ordet så finns det flera bottnar. Omtanke som att visa kärlek till någon annan i praktisk handling (använder ordet kärlek som samlingsbegrepp för omsorg, respekt, uppskattning, stöd osv) – men också som en ordlek kring att reflektera, tänka om och tänka nytt. Om-tanke, om-tänksamhet.

Att visa äkta omtanke gentemot varandra är inte enbart ett utmärkt sätt att få både den omtänksamme och den omtänkta att må bra i stunden. Det är ett av de verkningsfullaste sätten att bygga en kultur i grupper och organisationer som präglas av trygghet och kärlek.

Att vara om-tänksam, genom att vara reflekterande men också nyfiket utforskande kring att tänka om, tänka nytt, göra annorlunda – är precis som omtanke en kulturfråga, (och med det menar jag att det ligger utanför strukturer och excel-ark).

Bägge varianterna av omtanke är avgörande för hur bra vi mår och presterar tillsammans. Med andra ord en ledarskapsfråga.

Innan jag avslutar veckans fundering, ska jag bara praktisera lite om-tanke. Fast det kanske snarare är ett förtydligande. Fick en del frågor kring knorren på förra veckans blogg och vad jag menade med uppmaningen ”Get lost”.

Om ”Get lost” skulle översättas rakt av, utan att ta hänsyn till språkbruk och syftning, är ”Gå vilse” hyfsat rakt på. Men syftningen på originalspråkets bruk av uttrycket är snarare ”försvinn!”. Det blir ett spännande motsatsförhållande tänkte jag.

Och så tänker jag att det är i Tranströmers poem om den där underbara gläntan i skogen som bara den som gått vilse hittar. Det finns något positivt i att gå vilse och kanske är det så rentav så att vi måste tillåta oss att ”försvinna” ibland för att hitta ”hem”.

Så min uppmaning till dig kära läsare att ”get lost”, var bara ett uttryck av omtanke.

Önskar dig en skön och omtänksam helg!
/Ludde 

Taggar: ,

Kommentera